Mitt utrymme

Jag förstår inte My Space, men där är jag. Inte ofta alls och hela tiden, samtidigt. Och är man inte där ofta nog så kan man ha missat att nån ville bli kompis med en. När jag var där nyss, för att uppdatera informationen med min brist på singelskap, så hade jag fått två nya kompisar. En dag ska jag leka med dem alla.

Det här med att alltid vara tillgänglig, jag vet inte vad jag ska ha det till. Ibland vill jag vara med andra, ibland själv. Och det händer att jag inte svarar i min telefon för att jag anser mig vara mitt uppe i något jag inte vill bli störd i, som exempelvis bristen på singlandet. Men jag gillar av någon anledning inte att lyssna på meddelanden på min telefonsvarare, och dessa kan hopa sig till en liten nätt trave. Lyssnar man inte på dem ofta nog så kan man ha missat att nån ville bli kompis med en. Kanske ska man vara tillgänglig jämt just därför. För att inte missa. Tänk att missa.

Oroande ofta befinner jag mig på en massa ställen utan att veta varför. Om andra också är där så kan jag alltid säga att jag nätverkar.